Svenska Dagbladets ledarskribent Maria Eriksson uppmärksammar idag på SvD:s ledarsida den nya skollagen och dess de facto förbud mot hemundervisning, "Ett steg bort från den fria skolan". Hon skriver att frågan inte kan avfärdas som oviktig, särskilt inte med tanke på de stora konsekvenser lagen får för dagens svenska hemundervisade barn. Maria Eriksson noterar glädjande nog även den lite större frågan om föräldrars rättigheter kontra lagstiftarens önskemål. Hon skriver vidare:
"Argumentet att en mångfald av undervisningsformer bidrar till att utveckla skolan borde heller inte vara främmande för de borgerliga partier som 1992 klubbade igenom friskolereformen."
Hemundervisning är en mycket framgångsrik utbildningsform som i undersökning efter undersökning visar sig ge utmärkt resultat, såväl akademiskt och socialt. I USA finns enligt officiella siffror 1,5 miljoner hemundervisade barn, vilket överfört till svensk folkmängd skulle innebära ca 45000 svenska hemundervisade barn. Alla de amerikanska topp-universiteten tar emot hemundervisade barn eftersom de visat sig ha högre studiemotivation, bättre studiedisciplin och som en antagningschef på Stanford-universitetet uttryckte det: "en större intellektuell vitalitet".
Hur kan hemundervisning fungera?
I en läsarkommentar till SvD:s ledarklipp ifrågasätts hur hemundervisning kan klara kemilaborationer. Ja, forskningen på hemundervisningen visar helt klart att kemilaborationer i skolmiljö inte är avgörande för en god kunskapsutveckling. Hemundervisare löser detta på fullt tillfredsställande sätt.
Istället förefaller helt andra faktorer vara avgörande för lärande, och som får föräldrar att lyckas så bra med hemundervisning. Den internationellt erkände kanadensiske psykologen Gordon Neufeld talade på ett stort seminarium i Sverige den 17 juni på temat "Var har kunskapstörsten hos våra barn tagit vägen?" Dr. Neufeld lovprisade den kvaliteten på den svenska skolan liksom många skolor i västvärlden med dess välutbildade lärare, genomtänkta läroplan och goda pedagogiska hjälpmedel, inklusive kemilaboratorier. Men allt detta saknade betydelse, menade Dr. Neufeld, om det inte finns kunskapshungriga elever. Sedan förklarade han hur vi får kunskapstörstande skolbarn. Kunskapstörst handlar om emotionell trygghet, känslomässig näring för vilken trygga vuxna är en förutsättning. Se www.haro.se
Dagen efter gav Dr. Neufeld ett annat seminarium hos tankesmedjan Mireja på temat "Varför fungerar hemundervisning – ett utvecklingsvetenskapligt perspektiv". Där framgick tydligt att den känslomässiga näring som är typisk för hemundervisning, men som skolan sällan förmår ge, är central för studiemotivation, för att kunna lära genom misstag, och för det integrativa tänkande i frontalloberna som är förutsättningen för all social och intellektuell utveckling. Kort och gott, en nära emotionell anknytning till en ansvarsfull vuxen är viktigare för lärande än aldrig så välutbildade lärare och välutrustade kemilaboratorier. Se www.mireja.se/100618_evenemang.html
En orimligt förbud byggt på fördomar
Rimligtvis borde denna kunskap vara fullt tillräcklig för att både tillåta hemundervisning, och för att studera den och se vilka nya pedagogiska insikter den kan ge till andra utbildningsformer.
Att som alliansregeringen gör, i praktiken förbjuda hemundervisning genom den nya skollagen, vore som att förbjuda persondatorer i början av 1980-talet med hänvisningen till att alla har rätt till likadana skrivmaskiner.
Tyvärr saknas kunskaper i ämnet hos praktiskt taget alla som kritiserar hemundervisning, inklusive utbildningsdepartementet och utbildningsministern. Helt uppenbart har de aldrig heller lärt känna ett hemundervisat barn – det brukar ta bort tvivlen hos de flesta.
Riksorganisationen för Hemundervisning i Sverige – Rohus – har på sin hemsida massor med länkar och information om hemundervisning. Se: www.rohus.nu
Jonas Himmelstrand, ordförande i Rohus
