
Home-school ban in Sweden forces families to mull leaving
Sweden's officials defend the home-school ban, which takes effect next July, saying home schooling is unnecessary since the state provides a "comprehensive and objective" education.
På Rohus hemsida www.Rohus.nu finns mer information om hemundervisning i Sverige. På denna blogg kommenteras och diskuteras hemundervisningens spännande utveckling ur svenskt perspektiv.

Home-school ban in Sweden forces families to mull leaving
Sweden's officials defend the home-school ban, which takes effect next July, saying home schooling is unnecessary since the state provides a "comprehensive and objective" education.
För att få bukt med rättsrötan i Regeringsrätten har enskilda personer av rättshygieniska skäl nu väckt talan mot Sverige i Europadomstolen. Att detta är nödvändigt är en skam för Regeringsrätten och tyvärr även för Sverige.
Pat Farenga, ordförande i Holt Associates och tidigare utgivare av tidningen Growing without schooling skriver i sitt blogginlägg "Sweden Bans Homeschooling, What would Pippi Longstocking say?" om att Sverige i princip förbjuder hemundervisning:
"So with the stroke of a pen we see how one’s religious and philosophical views are viewed as subjective baggage that government bureaucrats can dictate to be discarded and left at the door of government schooling."
Läs mer på hans blogg: www.patfarenga.com
Rohus har i flera år berättat för Regeringen och Utbildningsdepartementet att det skulle ske - nu kommer de internationella reaktionerna på nya skollagen. Reaktionerna är inte trevliga. Man anklagar Sverige för att bli mer totalitärt, eftersom Regeringen bestämmer att all utbildning ska se likadan ut, och för att hemundervisning görs i det närmaste olaglig.
En utländsk tidning har ringt Utbildningsdepartementets pressekreterare Anna Neuman, och fått höra i klartext att "det blir ingen skillnad mellan kommunala och privata skolor, och det finns inte längre några andra alternativ"! När tidningen undrar varför, hänvisar Anna Neuman enbart till "rädslan att hemundervisningen inte fungerar" - helt utan några som helst belägg för denna rädsla!
I internationell media blir det oundvikligt att man sammankopplar nya skollagen med de hemskheter som kommuner redan utsatt familjer för under 1985 års skollag, framför allt fallet Domenic, som vi skrivit om tidigare. Andra familjer har blivit förelagda viten på orimliga summor, helt utan att ta med i beräkningen att de hemundervisade barnen både lär sig utomordentligt väl och mår mycket bra. Nyligen har åtminstone tre familjer gjort politisk exil till våra grannländer på grund av kommuners besinningslösa agerande. Längre tillbaka i tiden har flera andra gjort likadant.
Frågan om hur Riksdagen helt sonika kan rösta bort en mänsklig rättighet, väl definierad i människorättskonventionerna, är ännu större - inte minst för att det gjorts helt utan forskning eller evidens, och helt utan att ta till sig den forskning som bl.a. Rohus har tillhandahållit. Det är en fråga om huruvida Sverige kan räkna sig som en demokrati, som borde ha en grundlag som skyddar människorätten. Och eftersom parallellerna till Tysklands skollag från 1932 är så nära, är det svårt att uttrycka vad svenska hemundervisare känner om vad som hänt i Sveriges Riksdag den 22 juni 2010.
Om dessutom förskolan blir obligatorisk, efter att den nu gjorts till en egen skolform, vet snart totalitärismen inga gränser…
Läs en av de första i internationell media som reagerat, The New American här.
Den nya skollagen antogs av riksdagen, tisdagen den 22 juni 2010.
Den rödgröna oppositionen röstade mangrant nej, och alliansen röstade lika mangrant ja. Totalt 322 ledamöter röstade, övriga var utkvittade. Därmed godkände alliansregeringen en inskränkning av de mänskliga rättigheterna i Sverige.
Konstigt nog fanns ändå en majoritet i riksdagen som av olika anledningar inte ville att skollagen skulle gå igenom i sin helhet. Hur kunde den ändå gå igenom? ”Ja, sådan är demokratin”, säger en kristdemokratisk riksdagsledamot till mig, en av de dussintal ledamöter på allianssidan som inte velat se en inskränkning av möjligheten till hemundervisning, eller ”fullgörande av skolplikten på annat sätt” som det heter i lagtexten. Vad ledamoten menade med utsagan ”sådan är demokratin” var: regeringsmandatet, partipiskan och olika byråkratiska beslutsturer. Det fanns ingen möjlighet att bara rösta nej till till paragrafen om hemundervisning, och ett nej till hela skollagen hade betytt regeringskris. På så vis kunde en mänsklig rättighet ”försvinna i rynkningen” under tisdagens votering.
En riksdagsledamot på allianssiden ville dock inte rösta mot sin övertygelse. Centerpartiets Maria Kornevik Jakobsson såg till att bli utkvittad. Hon var kritisk både mot skärpningen mot hemundervisning och skrivningen att göra förskola till en egen skolform. Därmed finns en spricka i alliansens fasad, en spricka som går ganska djupt under ytan mellan å ena sidan folkpartiet och delar av moderaterna och å andra sidan kristdemokraterna och delar av centerpartiet.
Den nya skollagen har synliggjort ett mycket större problem än frågan om hemundervisning. En regering ska aldrig kunna rösta bort en mänsklig rättighet. Det ska finnas regler för vad en regering får göra. I andra länder kallas detta för konstitution. Sverige saknar detta och det är relativt fritt fram för en svensk regering att göra vadhelst den önskar. Den enda tydliga kontrollinstansen är riksdagsvalet vart fjärde år. Hade Sverige varit en riktig demokrati, hade lagrådet kunnat stoppa lagförslaget. Lagrådet kritiserade också mycket riktigt begreppet ”synnerliga skäl” som lagt till i lagparagrafen om hemundervisning, kapitel 24, paragraf 23, men det behövde inte regeringen bry sig om.
Det enda som kan hindra att en mänsklig rättighet röstas bort i Sverige verkar vara att få ut en stark opinion i media, en opinion som gör att regeringen blir rädd att tappa röster i valet. Vi hemundervisare har helt enkelt varit för få, trots ett idogt arbete och ett underbart internationellt stöd - för få för att kunna nå fram på ett tillräckligt stort och tydligt sätt i media.
Sverige har alltså inte något särskilt starkt skydd för de mänskliga rättigheterna. Den svenska regeringsformen tillåter att en mänsklig rättighet avskaffas på basis av okunskap och fördomar – vi har just bevittnat detta. Detta är den yttersta orsaken som lett fram till ett de facto förbud mot hemundervisning. Att sedan en svensk regering som kallar sig demokratisk utnyttjar denna svaghet i svensk demokrati... Ja, det är svårt att skriva på ett civiliserat sätt vad svenska hemundervisare tycker om detta.
Men allt är inte mörkt för svensk hemundervisning. En mänsklig rättighet som lever i hjärtat på några av landets medborgare går aldrig att avskaffa genom en omröstning i riksdagen. Och visst har Rohus påverkat. Åtskilliga lätt skamsna riksdagsledamöter har personligen argumenterat för oss i möten utanför riksdagshuset de senaste dagarna. De säger att hemundervisning visst inte avskaffats, utan att det fortfarande finns möjlighet att hemundervisa, i synnerhet för sekulära Rohus-medlemmar. Vi ska självfallet konfrontera dem med detta om vi får problem när den nya lagen träder i kraft.
Vi har också fått veta att regeringen inte tycker om den internationella uppmärksamhet som frågan fått. Dessutom har vi fått veta att diskussioner om frågan inom alliansen har förts långt efter att propositionen lagts. Vår påverkan har nått fram. En inte orimlig slutsats kan vara att man sent omsider insett att detta var ett misstag, men att politisk stolthet inte tillät någon förändring. En optimistisk fortsättning av samma slutsats är att regeringen inte vill se några spektakulära fall av exil, politisk asyl eller fängelsestraff, och att den kommer att göra vad den kan för att förhindra detta.
Dessutom ska vi minnas att den nya skollagen inte är helt klar förrän efter valet i höst. Jag återkommer med en rangordning av de olika riksdagspartierna i frågan utifrån den information som kommit Rohus tillhanda.
Kampen går vidare!
Jonas Himmelstrand
Till våra riksdagspolitiker
Hej igen,
Det är det sista mailet i denna serie. Idag, måndag, eller möjligtvis i morgon, genomförs omröstningen om propositionen till ny skollag.
Förra veckan skickade jag varje dag ett mail med ett argument mot förbudet av hemundervisning i skollagsförslaget - allvarliga argument:
1) Enligt FN är hemundervisning att betrakta som en mänsklig rättighet.
2) Hemundervisade barn når utmärkta akademiska, och framförallt sociala resultat.
3) Med den nya skollagen riskerar Sveriges bästa föräldrar viten och t.o.m. fängelse.
4) Också politisk asyl i USA blir en möjlighet för svenska hemundervisare.
5) Modern utvecklingspsykologi och neurobiologi förklarar de goda resultaten vid hemundervisning, och sätter snarare frågetecken för skolundervisning.
Jag har fått svar från flera riksdagsledamöter under veckan. En del är oroade över skollagsförslaget, och en del uppvisar en stor okunskap om förslaget de ska rösta om idag.
Under Mirejas frukostmöte i fredags klargjorde Dr. Gordon Neufeld i klartext varför hemundervisning fungerar: En nära anknytning med en vuxen - lika lätt att skapa i en god familj, som det är svårt att skapa i skolan - är långt viktigare för mognad och lärande än en aldrig så bra skola. Detta visar såväl klassisk utvecklingspsykologi som modern neurovetenskap.
Flera av er har skrivit och vädjat att vi ska förstå att det varit svårt att få ihop skollagsförslaget inom alliansen. Men de hemundervisare som jag representerar vill att ni ska förstå att det är långt mycket mer smärtsamt att tvingas till rättsprocesser, få vitesförelägganden, hot om socialingripanden och att kanske t.o.m. tvingas fly landet. Den som väl upptäckt hemundervisningens möjligheter ser inte alternativet att gå tillbaka till skolan - lika lite som att gå tillbaka till skrivmaskin efter att ha blivit van vid en persondator. Vi tycker inte att de ursäkter vi fått håller mot de argument vi anfört.
Vi tycker att varje riksdagsledamot i detta fall måste ta ansvar för de demokratiska värdena, snarare än för de byråkratiska turerna.
Det räcker förmodligen med fyra alliansröster för att stoppa detta förslag och låta det omarbetas. Din röst kan vara utslagsgivande. Du som representerar folkets hjärta - rösta efter övertygelsen, och inte efter den byråkratiska kompromissen.
De flesta litar mer på den som kan ändra sig efter ett misstag, än på den som oftast gör rätt, men aldrig kan ändra sig.
Rösta efter hjärtat idag!
Med vänliga hälsningar
Jonas Himmelstrand
Ordförande i Riksorganisationen för Hemundervisning i Sverige, Rohus